Ungefär hur många fiskvägar räcker 1,5 TWh till?
Vad avgör flödet? Hur mycket vatten en fiskväg behöver beror på vilka fiskarter den ska fungera för, hur stora fiskarna är och vilken typ av fiskväg det är. En rapport från HaV anger att flödet generellt bör vara minst 0,2 m³/s, och mer för stora fiskar. När uppgifter saknas räknar Vattenmyndigheterna schablonmässigt med 1 m³/s för lax och 0,7 m³/s för öring och harr i sina beräkningar av produktionsförluster.
Dessutom behövs ofta lockvatten, så att fisken hittar ingången. En tumregel i samma rapport är minst 5 % av medelvattenföringen, och i en stor älv kan det bli betydligt mer än flödet i själva fiskvägen. Reglaget kan därför också tänkas omfatta lockvatten.
Läs mer: HaV: Vägledning för fisk- och faunapassager · Vattenmyndigheternas riktlinjer för vattenkraft (pdf) · HaV rapport 2013:14: Anordningar för upp- och nedströmspassage av fisk
Vad avgör antalet månader? Hur stor del av året en fiskväg behöver vara i drift varierar, bland annat mellan fiskarter och beroende på var kraftverket ligger. Mer finns att läsa i länkarna nedan.
Läs mer: HaV: Utformning av passagelösningar · HaV: Fiskinformation och målarter (pdf) · Vattenmyndigheternas riktlinjer för vattenkraft (pdf)
Den nationella planen för moderna miljövillkor har ett riktvärde: miljöanpassningen av svensk vattenkraft bör inte minska produktionen med mer än 1,5 TWh per år.
1,5 TWh är fördelat på älvarna. Riktvärdet är uppdelat på Sveriges huvudavrinningsområden, så kallade HARO-värden.
Värden från 6 oktober 2026, i GWh produktionsförlust per år. Läs mer: HaV: HARO-värden per huvudavrinningsområde (pdf, 2026) · Regeringen: HARO-värdena justeras (2026)
Hur hög är fallhöjden i svenska kraftverk?
Figuren visar fallhöjden för 232 kraftverk i tio av Sveriges största älvar. Medelvärdet är 39 m och medianen 19 m.
För de ungefär 1 500 mindre kraftverken finns ingen samlad uppgift om fallhöjd, men den är betydligt lägre. Har de i snitt 7,5 m (mitt i spannet 5 till 10 m) blir medelfallhöjden för alla kraftverk ungefär 12 m. Det är en grov uppskattning.
1,5 TWh per år räcker till ungefär
En ruta = en fiskväg
Obs! I verkligheten har kraftverken olika fallhöjd.
Det här är en förenklad beräkning. Den räknar bara vad vattnet som går förbi turbinerna direkt skulle motsvara i energi, under standardantaganden.
- Vi antar att hela riktvärdet går till fiskvägar. I verkligheten omfattar det även andra miljöåtgärder.
- Energin vattnet hade gett i turbinerna: E = ρ · g · Q · H · η · t, med vattnets densitet ρ = 1 000 kg/m³, g = 9,81 m/s², flödet Q, fallhöjden H, verkningsgraden η och tiden t. Vi antar att verkningsgraden är 90 %.
- Vi antar att vattnet i en fiskväg kommer tillbaka nedströms, så att det bara går förlorat vid just det kraftverket.
- Vi antar att vattnet annars hade gått genom turbinerna. I verkligheten påverkas produktionstappet också av bland annat magasinens storlek, spill och att fallhöjden varierar över tid.
- Alla fiskvägar antas lika stora och med samma fallhöjd, ett medelvärde. I verkligheten skiljer sig både fallhöjder och flödesbehov mycket mellan älvar och kraftverk.
- Rutnätet har 1 700 rutor, ungefär lika många som det finns vattenkraftverk i Sverige. De gröna rutorna visar hur många fiskvägar det blir om alla har flödet och fallhöjden i reglagen. Det betyder inte att lika stor andel av kraftverken skulle kunna få en fiskväg. Kraftverkens verkliga fallhöjder skiljer sig mycket, och hamnar fiskvägarna vid kraftverk med högre fallhöjd än den antagna blir de betydligt färre.
I verkligheten är det mer komplicerat. En fiskväg kan till exempel också påverka produktionen i kraftverk längre ner i älven, om de har små magasin. Räkneexemplet ger en grov bild av storleksordningen, inte ett exakt svar. För mer exakta uppskattningar för enskilda kraftverk och älvar krävs mer avancerade beräkningar, till exempel med vår modell FORSA.